How one of the largest educational materials in Sweden deals with one of the most fundamental theories in science : An analysis of the educational material NTA

Materiens partikelnatur anses vara en av de allra mest grundläggande teorierna i den naturvetenskapliga världen. Undervisning kring denna teori är omdiskuterad i forskning, inte minst vad gäller begreppsanvändning. Mer allmänna begrepp som ”partikel” kan användas i undervisningen, men det kan också vara nödvändigt att differentiera mellan olika begrepp, som atomer, molekyler eller elektroner beroende på vilket fenomen som beskrivs. Den här studien ämnar analysera läromedlet NTA och dess begreppsanvändning i relation till materiens partikelnatur. Det görs genom en enkel kvantitativ analys och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att NTA-materialets olika delar använder partikelbegrepp på ett konsekvent sätt, men att mellan delarna är det stora skillnader. I vissa delar används ett begrepp men i ett annat används ett annat begrepp för att beskriva samma sak. Användningen av begrepp relateras till teorier om begreppsförståelse i grundskoleåldrar. Det diskuteras också kring vad skillnaderna i begreppsanvändning kan bero på och vad detta innebär för användandet av NTA som läromedel

How one of the largest educational materials in Sweden deals with one of the most fundamental theories in science : An analysis of the educational material NTA

Materiens partikelnatur anses vara en av de allra mest grundläggande teorierna i den naturvetenskapliga världen. Undervisning kring denna teori är omdiskuterad i forskning, inte minst vad gäller begreppsanvändning. Mer allmänna begrepp som ”partikel” kan användas i undervisningen, men det kan också vara nödvändigt att differentiera mellan olika begrepp, som atomer, molekyler eller elektroner beroende på vilket fenomen som beskrivs. Den här studien ämnar analysera läromedlet NTA och dess begreppsanvändning i relation till materiens partikelnatur. Det görs genom en enkel kvantitativ analys och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att NTA-materialets olika delar använder partikelbegrepp på ett konsekvent sätt, men att mellan delarna är det stora skillnader. I vissa delar används ett begrepp men i ett annat används ett annat begrepp för att beskriva samma sak. Användningen av begrepp relateras till teorier om begreppsförståelse i grundskoleåldrar. Det diskuteras också kring vad skillnaderna i begreppsanvändning kan bero på och vad detta innebär för användandet av NTA som läromedel

How is understanding developed? : The particulate nature of matter and progression in primary education (year 1-9).

I arbetet undersöks hur elevers progression mot en förståelse för materiens partikelnatur beskrivs i aktuella forskningsstudier. En systematisk litteratursökning leder fram till 10 vetenskapliga arbeten som alla behandlar elevers progression i ämnet. Arbetena analyseras utifrån olika aspekter; dels hur de beskriver en stegvis progression i förståelse, dels hur ”inzoomade” partikelkunskaper inledningsvis kan vara. Beskrivningarna diskuteras i relation till aktuell forskning och den svenska kursplanen i kemi. Studien bidrar med en diskussion kring materiens partikelnatur kopplat till utbildning, och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning av progression i ämnet

Den strategiska rektorn. : En kvalitativ studie om rektorers ledarskap i grundskolan.

Den här studien handlar om rektorers ledarskap och hur det kanske kan påverka personalen i skolan.Utifrån adekvat litteratur och aktuella artiklar inom ämnet har vi studerat transformativt ledarskap ochi förlängningen ledarskap i allmänhet inom skolan. Vi tog avstamp i hur skolsituationen ser ut idag, därvi fann att det fanns tydliga utmaningar med lärartätheten på svenska grundskolor. Till en börjanförstod vi att det genom tiderna funnits olika sätt att definiera ledarskap. För att underlätta för oss självavalde vi att utgå från en ledarskapsteori som nu under de senare åren kommit att dominera forskningkring ledarskap, det transformativa ledarskapet. För att undersöka detta valde vi att intervjua femstycken rektorer och fördjupa oss i vilka strategier de använder sig av i sitt ledarskap. Efter att ha lästpå inom ämnet ansåg vi att den bästa metoden för att få fram de svar vi sökte var genom att användaoss av semistrukturerade intervjuer. Svaret vi ämnade söka var att förstå vilka ledarskapsstrategierrektorer använder sig av och om vi kan koppla dessa till den transformativa ledarskapsteorin. I dessaintervjuer gavs rektorerna stort utrymme att utveckla sina egna svar och den intervjuguide som vikonstruerat på förhand användes endast som en grund eller som stödord. Intervjuerna genererade enhel del information som vi kunde koppla till det analysverktyg, den transformativa ledarskapsteorin,som vi valt att grunda detta arbete i. Vi gick därför vidare med analysen och argumenterade vidare idiskussionen för varför vi anser att de strategier som våra rektorer utgett sig för att använda går attkoppla till den transformativa ledarskapsteorin och hur det i förlängningen kan påverka personalensom jobbar inom verksamheten. Efter analysen gick vi vidare med en diskussion om hur vi tolkar detresultat vi fått fram och hur vi tänker att det kan användas för att dra slutsatser om vår undersökning.Vidare betyder det att rektorns sätt att agera som ledare har ett samband med om en lärare vill jobbakvar eller inte. Vi tar förvisso i beaktande att det kan finnas fler variabler som avgör huruvida en läraretrivs på sin arbetsplats eller ej, men har valt att fokusera på rektorns ledarskap i detta arbete. Slutligenrundar arbetet av med en slutsats som ämnar besvara de frågor vi presenterade under syftet, kan detvara så att rektorerna inte alls jobbar med strategier och kanske det inte alls påverkar personalen? Hängmed!2020-06-08</p